Åh vad jag känner igen vart enda ord! Jag liksom längtar tills barnen flyttar hemifrån... dagligen! Sköt om er och kämpa på!!
Det ÄR tufft med barn och två barn... jag fick ju en sjuhelvetes tvåbarnschokck när Isan kom.
Idag, när de är 6 resp 8 år är det fortfarande dagar jag vill slita skallen av mig, men samtidigt dagar jag njuter nå vansinnigt!!!
Det är en svår balans att se njutningen i saker man annars såg som nödvändigt ont men som idag är ren lyx, men jag försöker ibland att se det från den ljusa sidan och att allt i livet är relativt.
När jag klagar över helt galet jobbiga barn och ett liv som bara känns piss så tänker jag att det finns MÅNGA som skulel döda för att ha det jag har. Som kanske ligger döende i cancer eller som har andra förhållanden som i livet som gör mitt till rena drömmen...
Sen allt i sociala medier får man ta med en nypa salt! Alla anävnder det av olika skäl. Kanske bara boosta sig själv NÄR det är bra och på så vis framstår deras liv som alltid perfekt, eller tvärtom - alt det försöker jag filtrera bort.
Kram på dig!
Så känner jag också men jag kommer aldrig mer bli en självständig människa. Min fyraårige son har autism med språkstörning och kommer aldrig klara sig själv och bli självständig. När han var 2 år kunde jag också se framemot när han skulle bli större och klara sig själv. Tji fick jag.
Med andra ord är jag en av dem som Sandra skriver om. En som (nästan) skulle döda för att få ett normalstört barn som det går att kommunicera med.
Hur man gör? Man bara gör och försöker hålla sig flytande. Men det är så vansinnigt ensamt att ha ett barn som inte "passar in" i sociala sammanhang och som enligt många (vuxna) är ett konstigt och ouppfostrat barn. Det ironiska är att det finns nog inte många föräldrar som kämpar, jobbar och färdighetstränar med sina barn så mycket som vi som har barn med neuropsykiatriska funktionshinder gör. Det är ju inget som syns utanpå. Sorry för att jag kapade ditt inlägg men jag kom in i ett flow. Keep on swimming!
Trött mamma: min äldsta son har också autism och adhd, yngsta har mest troligt adhd och jag kommer förmodligen få någon psykisk störning innan det här livet är slut jag med ;) skämt å sido.. eller nä, helt seriöst när jag tänker efter! Att få leva att instagram-liv hade vart fantastiskt, men inte ens fina filter kan rädda denna cirkusfamilj :D
Macknow - I hear you!
Lelle - som du säger så gör man det för att man måste, för att det är kärlek. Klokt skrivet.
Ditt inlägg beskriver helt min vardag. Två barn i trotsåldern samtidigt...gaaaah! Simma eller sjunk. Vissa dagar får man simma utav helvete och andra (sällsynta) dagar flyter man fram lite enklare. Kämpa på alla utslitna föräldrar!
skriven
Ja gumman ,dina barn är krävande individer,de tycker jag faktiskt...
Hoppas med åldern att de blir bättre...
O vem fan vill knulla när man har två jobbiga ungar o ta hand om från kl 06 till 19....:)
puss