En krigszon

Samma visa varje år lagom till advent. Sjukdomarna knackar på som ett klassiskt julkort på posten. 
I år uppgraderade vi vab-nästet till en helt ny nivå. Det är som en krigszon av sjukdom och tårar här hemma. 
Travis har magsjuka och Kai är förkyld med höstblåsor i hela munnen och på kroppen! 
Det innebär minimalt med sömn för mamman och pappan ( läs: typ bara mamman eftersom jag är den enda som vaknar ) 
Jag och Jay delar vab-dagarna extremt lika och kör på varannandags-regeln. De dagar jag går på jobbet känns det som jag tar min iskalla bil mot ett 5-stjärnigt spa. 
Kunder som skäller på en genom telefonluren är INGENTING jämfört med kräk och blåsor i munnar. They got nothing on me! 

Nu rider vi ut den här stormen likt alla andra decembermånader sen barn kom in i vårt liv. 

Har jag förresten sagt att jag blivit erbjuden fast tjänst på jobbet? 😀


"Ett litet tålamod balanserade..."



... När man blir väckt av att ett barn slänger en IPad i ansiktet på dig som spelar "En elefant balanserade" på högsta volym rätt in i örat på dig. 
Det är småbarnsföräldraliv 2.0 det.