Uppskattning

Alla par, och speciellt par som har barn hamnar oundvikligt i den här s.k vardagsrutinen efter ett tag. Helt omedvetet så är man där och man glömmer bort att SE sin partner lite. Det är så mycket annat. Så många strider som antingen måste väljas bort eller som man måste fightas för, ett hem som måste städas minst en gång om dagen i mindre eller större utsträckning om man inte ska ramla över leksaker, utslängda kläder och smulor överallt, och sen ska man hinna duscha, och betala räkningar, planera middagar och handla. Och sova. Och mitt i allt det där, det är då man glömmer bort att se. Han. Han som gav dig det de där barnen du älskar så innerligt men som också gör dig gråhårig i förtid.
 
... Och jag är sämre på det än min sambo. Mycket sämre. Jag vet det, och försöker jobba på det. Medan han, mitt i den här eviga vardagstristessen med skrik vid tandborstning och kladdiga makaroner som fastnar under strumporna så SER han ändå mig. Varje dag. 
Igår tex kom han hem. Jag är dränerad på energi och orkar knappt lyfta ett finger, jag har dessutom inte lagat någon middag. Ungarna fick äta rester. Han ser det och utan att fråga eller undra så säger han att Travis ska klä på sig, samtidigt som han klär på Kai. De ska gå ut en sväng. På affärn. Vara borta lite. Och så går dom bara och kvar blir jag i ett ensamt, tyst och helt fantastiskt skönt hem. 30 min senare kommer dom tillbaka. Med 10 röda rosor och en kärleksförklaring. Energin är tillbaka. 
Annat exempel. På helgerna har vi gjort så att vi får en dags sovmorgon var. Jag brukar vela ha min på lördagar. Och varje lördag så låter han mig ligga hur länge jag vill och när han hör att jag börjar röra på mig så kommer han in med frukost på sängen. Gör jag det på söndagen? Nej. Kan jag trots sovmorgon och en god äggröra med bacon serverad i sängen vara sur? Svar JA. Varför? Jag vet inte. För att jag är kvinna? För att jag tar honom och allt han gör för givet? Ja förmodligen. Och det vet jag är farligt. Man ska inte ta varandra för givet, för då kanske man mister det där man egentligen uppskattar så fruktansvärt men inte bekräftar honom för att han faktiskt gör.
 
Jag måste bli bättre på att visa min uppskattning mer!
Vakna upp nu Linnea och skärp dig! Du älskar ju din fästman, visa det oftare!
 
Är ni likadana?
 

Det (o)städade hemmet.

Jag fick en liten fin hint om att jag borde blogga lite mer, och det är sant. Det borde jag! Jag gillar ju det.
Varför det blir så sällan beror helt på min skitkassa dator som aldrig har någon ström och som tar år och dagar på sig att ladda upp. Men en ny bärbar dator står inte högst upp på önskelistan. Radhus, större säng, ett konstant städat hem och barn som inte bråkar med varandra står sig lite högre.
 
På tal om ett städat hem. Jag har några konkreta frågor jag vill ha svar på?
 
1. När kan man åter igen ha ett matsalsbord med ev en matta under utan att det varje dag samlas en komplett 3-rättsmiddag i den?
 
2. Visst finns det väl inget man INTE kan dammsuga upp? Jag dammsuger nämligen upp allt som ligger på golvet inklusive vätskor, kokta spagettibitar, en mindre förmögenhet i mynt och ALLT som någonsin har funnits inuti kinderägg. Var själva dammsugarmunstycket tillräckligt stort skulle jag suga in allt som jag inte ville ha längre eller som jag inte orkade städa upp.
 
3. Hur kan ytor som är fysiskt omöjliga för små barnhänder att nå ändå lyckas ha barnhänderkladd på sig? Häromdagen hittade jag nått som ev kunde vara tuggat digestivekex/snor/mosad köttbulle fastkletat på skåpet OVANFÖR kylskåpet.
 
Tänk att ha hemstäd en gång i veckan. Någon som kommer och städar, dammtorkar, plockar upp, dammsuger, torkar golven, byter sängkläder, vädrar och torkar varje fredag så det stod skinande rent och fräsht när man kommer hem med fredags och helgfeeling. Vilken dröm!
 
Idag var Kai och jag på badet för första gången, med sällskap av Karin och Kalle. Kalle var världsvan i plurret men Kai kramade mig krampaktigt under i princip hela badstunden. Men han tyckte inte det var så värst läskigt för att grinade inte alls och han älskar ju att bada hemma, så jag tror det mest var att det var ett sånt himla stort badkar helt plötsligt och att det blev lite skrämmande. Nästa gång hoppar han nog från kanten! ;)
 
 
Ett klockrent fall för dammsugaren  
 
 

Kai 1 år!

Har precis slängt upp mina nakna fötter på soffan efter att ha varit i farten sen halv sju i morse. Idag blev vår lilla Kai nämligen 1 år. Helt sjukt vad fort tiden har gått! Det är nästan så jag minns värkarna som om det vore igår.
Vädret visade sig för en gångs skull på från den goda sidan så hela 1-års kalaset blev lyckat. Lite gäster och barn på förmiddagen och så familjen på eftermiddagen. Lagom många åt gången. Kinamat till middag för att dämpa sockerchocken hos alla barn efter tårta, cakepops, snacks, kakor och bullar och när klockan slog bang on seven o´clock så var det en supertrött 1-åring som stupade i säng.
 
Jag undrar hur Kais personlighet kommer utveckla sig det kommande året fram till nästa födelsedag. Idag så är han vår lilla clown i familjen. En riktig lite komiker som skojar och gör sig till för att vi ska skratta åt honom. Och när vi gör det så flinar han upp sig och överdriver lite till. Han älskar jordgubbar och ogillar potatisbullar. Han är totalt ointresserad av att vela lära sig gå och har gått in i en liten mamma/pappa-period där det gnälls en del om han inte ser någon av oss varje sekund av hans vakna tid. Men han är en riktig liten mysboll också som mer än gärna sitter och kramas och gosar i soffan med mamma eller pappa eller storebror ( fast storebror aldrig vill )
Han älskar att läsa böcker, plocka ur diskmaskinen, ta ur alla kastruller ur skåpet eller jaga travis runt runt i köket/vardagsrummet. Han har ett jäkla humör så storebror kommer nog få passa sig för brottar-Kai när han väl börjar gå och känner att han har något att säga till om också.
 
Tack fina Kai för att just du kom till oss. Du får mig att skratta varje dag och jag älskar dina mjuka kinder mot mina när vi kramas. Världens bästa son/lillebror!
 
Ungefär så här mycket öppnade Kai sina presenter. Sen var vimplarna i taket mer intressant och en överlycklig storebror hjälpte sin brorsa att öppna presenterna. 



Jordgubbstårta med citronkräm by me. 

Första tårtätningen!


Piggelin-cakepops!

Bästis-kusinerna!....  Som bråkar lika mycket som dom älskar varandra.  

Fleecejacka i Juni.... 

Men glass funkar i alla väder och kläder! 

Här är du bara några minuter gammal älskling! Gud va du växer!