When the sun goes down...

Trodde dagen skulle vara en enda lång, irriterad plåga efter att den minsta i familjen vaknade kl 02 och ville göra morgon och somnade inte förrän kl 04. Och gjorde sedan riktig morgon kl 06.30. Men tji fick jag! En riktigt bra dag har jag haft! 
Travis har haft fotografering på dagis, jag och Maria var ute på en 6 kilometersrunda med våra bebisar. Jag lättade mitt hjärta om en idé jag har som jag skulle genomföra och som skulle ge mig en extra knuff in i arbetslivet med det jag vill jobba med. Jag har inte nämnt detta för någon förut ( förutom Jay ) men Maria tyckte det var en jättebra ide, så det gav mig inspiration att kanske göra något utav den....

På eftermiddagen lagade jag indiskt till middag och bakade hallon/blåbär/mörkchokladmuffins med Travis. Kände mig som en supermorsa alternativt bullmamma. 

Travis som varit väldigt napp-tokig sen Kai föddes har på en femöring vänt på besattheten genom en "lek" Jay kom på för fyra dagar sen. Han förklarade för T att nappen ska man ju bara ha när man sover, när det är mörkt ute och månen lyser ( han har även en månlampa på rummet ) så han printade in ett mantra i skallen på Travis när han bett om nappen: When the sun goes down, and the moon comes up and when it's dark outside, then you can have your dummy...  Och det har funkat! Första dagen bad han om den, men så sa vi "mantrat" och han godtog det! Andra dagen så sa han själv mantrat till mig och tredje dagen fick jag nappen av honom på morgonen eftersom- som han sa: Ljust ute, sun is up! Ingen napp". Härliga grabb! 

Mums!

Indiskt 

Mina grabbar! ❤️

Och en snart 4-månaders som är så sjukt nyfiken jämt att tyngden på huvudet inte rör honom i ryggen det minsta längre 👍 

Sommarlov

Vi har sommarlov, jag, Travis och Kai. Och på loven behöver man inte "göra några läxor" eller hur! Det är iallafall min ursäkt. Den och det faktum att vi trivs och frodas i solen. Travis är skitig från topp till tå när det är dags att hoppa i säng om kvällarna. Kläderna och munnen är varvade med jordgubbsfläckar, glasskladd och sand. Hans ansikte och armar är solbrända och benen har skrapsår. Precis så som det ska vara. Barfotabarn är vad jag vill ha! Inget sommar-city-barn. 
Han har badat i sjön, sprungit naken i gräset, suttit i båt, lekt i lekparker, kastat sten i sjön, hoppat studsmatta, klättrat, sprungit och skrattat. Och lillebror Kai har fått hänga med på sitt hörn. Och svettats stackarn. 

Så ja, jag skyller lite på sommarlovet att jag lyser med min frånvaro här. Men visst är det också att det här med att ha två barn lämnar väldigt lite tid åt mobilen... 























Öron som blöder

Mina öron blöder!! 
Min 2-åring har ett munläder av sällan skådat slag. Munnen går i ett från morgon till kväll. Just nu är det mycket tjat dock så mina öron verkligen blöder. Allt ska upprepas 25 gånger trots att man svarar honom. Sen ska även allt vi säger härmas och så pratar han för sig själv, och med oss och så sjungs det osv osv i all oändlighet, amen.

Men mitt i allt tjat så kommer ju ändå de där underbara sägningarna. De där man stannar upp och bara undrar var de får allt ifrån.

Idag:

Travis: Bye bye mummy, bye bye daddy! 
Jag: bye bye Travis, vart ska du då?
Travis: Jobbet
Jag: Ok, vart är det då?
Travis: Affärn! Betala... 

Häromdagen:
Travis kommer med min mobil och säger: Travis ringa mormor...
Hur gulligt som helst att han gått och tänkt på mormor ville prata med henne.

Man önskar ögonblick som dessa kunde hunnit fångats på bild. 

En annan fin ögonblicksbild..