When the sun goes down...

Trodde dagen skulle vara en enda lång, irriterad plåga efter att den minsta i familjen vaknade kl 02 och ville göra morgon och somnade inte förrän kl 04. Och gjorde sedan riktig morgon kl 06.30. Men tji fick jag! En riktigt bra dag har jag haft! 
Travis har haft fotografering på dagis, jag och Maria var ute på en 6 kilometersrunda med våra bebisar. Jag lättade mitt hjärta om en idé jag har som jag skulle genomföra och som skulle ge mig en extra knuff in i arbetslivet med det jag vill jobba med. Jag har inte nämnt detta för någon förut ( förutom Jay ) men Maria tyckte det var en jättebra ide, så det gav mig inspiration att kanske göra något utav den....

På eftermiddagen lagade jag indiskt till middag och bakade hallon/blåbär/mörkchokladmuffins med Travis. Kände mig som en supermorsa alternativt bullmamma. 

Travis som varit väldigt napp-tokig sen Kai föddes har på en femöring vänt på besattheten genom en "lek" Jay kom på för fyra dagar sen. Han förklarade för T att nappen ska man ju bara ha när man sover, när det är mörkt ute och månen lyser ( han har även en månlampa på rummet ) så han printade in ett mantra i skallen på Travis när han bett om nappen: When the sun goes down, and the moon comes up and when it's dark outside, then you can have your dummy...  Och det har funkat! Första dagen bad han om den, men så sa vi "mantrat" och han godtog det! Andra dagen så sa han själv mantrat till mig och tredje dagen fick jag nappen av honom på morgonen eftersom- som han sa: Ljust ute, sun is up! Ingen napp". Härliga grabb! 

Mums!

Indiskt 

Mina grabbar! ❤️

Och en snart 4-månaders som är så sjukt nyfiken jämt att tyngden på huvudet inte rör honom i ryggen det minsta längre 👍