Pooh!

Kvällens tanke...

Om man nu hör T andas genom bavyvakten och den har en räckvidd på 300m... Betyder det då att Jay i detta nu hör mitt plumsade på toa där han sitter nere i soffan?

Ja, jag bloggar samtidigt som jag utför behov.

Fria-aktiviter-natten

Jag brukar få någon slags sovmorgon alternativt inte behöva gå upp och fixa flarran vid första matningen på natten när det är helg. Inatt vid 01 så åt Travis upp sina händer i hopp om att de förvandlats till en kos spenar, så för att fortsatt få ha en som med fingrar så sa jag till J 122 gånger att han skulle gå ner och göra i ordning en flaska eftersom det var min vilonatt.

Den 123 gången gick han ner iallafall, och jag försökte tyst trösta T utan att göra honom pigg. Och jäklar vad jag fick trösta för karln kom ju aldrig tillbaka!

Blåser han maten varm eller vad är det frågan om muttrade jag och sprang ner för att piska honom lite. Och vad möts jag av. Jo en flaska mjölk som är rykande het i flaskvärmaren i köket och en sovande sambo med armarna i kors i soffan....

Tack för den så kallade fria-aktiviteter-natten kära sambo.

Pins and needles

Igår landade det ett brev till Travis på hallmattan. "Inbjudan" till hans nästa vaccination...

Så nu börjar det igen tänker jag. Han som precis har kommit ur en förkylning. Nu ska det börja om igen eller? Ha ont, bli svullen, få feber, tappa aptiten, bli kinkig, förkyld...

10 oktober är det dags. Bäst jag ringer faster Lindsey igen. Sprut-proffset.

Stackars min lilla krabba. Vi som dessutom får besök av gudmor med sambo den 12:e. Då vill vi ju visa upp en glad, sprallig Travis. Inte en ledsen pojke som är helt ur gängorna.

( notera skrattade bebis i bakgrunden )