Föder hellre barn... (?)
Varför är det aldrig någon som har berättat om hur det är EFTER man gått igenom smärtan att föda barn?!
Det enda jag har hört är att: så fort bebis är ute så är all smärta borta. Fan va härligt tänkte jag och pustade ut moderkakan. Äntligen över!
But what?!
Ok? Så vad är då: Eftervärkar, mjölkstockning, ömt underliv, fruktansvärt ont så fort jag rör mig i området där jag blev ihopsydd, onda bröstvårtor och en rygg helt utan muskler? Räknas inte det som smärta då?
Det är nästan så att jag vill vara klyschig och säga: Jag föder hellre barn än att ha det såhär.
Och den viktigaste frågan: NÄR försvinner allt detta?!
Morgonmys med mina pojkar
skriven
Tänk att det är exakt det jag försöker säga till ALLA blivande mammor och det jag blir mest förbannad över att inte föräldrargrupperna fokuserar på!
FÖDA barnet kommer man inte undan och kan inte riktigt förbereda sig på för det kan bli hur som helst.
Men EFTERÅT! Helvete vad mycket som är jobbigt... jag minns tiden med Isan som ny med bara smärta i kropp och själ och det är lite av anledningen till att jag inte alls kan se mig själv skaffa fler barn tyvärr.
Men. Det går över vännen! <3