Barnen VS mamman 1-0
Efter att Travis hällt ut båda besticklådorna på köksgolvet, kletat yoghurt på hela bordet, stolen och sig själv under tiden jag bytte blöja på lillebror samt vänt uppochner på förpackningen med honugsringar samtidigt som Kai förvandlats till världens hungrigaste unge som bara vill äta, snutta, äta och snutta lite till, så rann det över hos mig, denna första dag som ensam tvåbarnsmamma. Jay började nämligen jobba idag igen. Och nu väntar 5 veckors "sommarlov" för mig, Travis och Kai.
Och som vanligt när det går åt pipan med saker och ting måste jag ringa och avreagera mig till mamma, Och så kommer hon som en räddade mormor i nöden och hjälper mig. Även fast det bara är att hålla i Kai en kvart så jag får städa upp i köket, eller underhålla Travis med någon lek. Då blir allt lättare.
Kanske mammas hem i Ringsta får bli vårt "dagis" i sommar. Åka i skytteltrafik mellan Krondikes och farmen för att rasta min tvååring och få andas när stressnivån närmar sig kokpunkten.
För det kommer den att göra, det känner jag redan nu. Detta med två barn är inte det lättaste vill jag lova. Och då har jag knappt antagit utmaningen än.
Ja det kommer att bli en prövning i sommar, och jag antar att mellan mina stresstoppar och dalar så kommer väl jag, Travis och Kai också skapa oss någon slags rutin som kommer funka någorlunda. Travis är ju redan nu helt på det klara att Kai "måste äta" så fort han är ledsen. Men då är han också helt på det klara med att när Kai äter, så är det fritt fram att göra precis vad man vill eftersom mamman varken ser eller kan göra något åt det på en gång...
Här och nu uppgraderar jag mig till mamma 2.0.
skriven
Det är verkligen guld värt att bo nära mamma många gånger! Min flyttade in hos oss när Erik var nyfödd och Andreas hade 10 veckors praktik i Stockholm. Hon tog Erik och jag kunde exempelvis läsa saga varje kväll för Inez osv. Om jag vore du skulle jag med andra ord tillbringa mycket tid ute på landet hos din mamma :-)