Nu börjar vi lära känna varandra

Kai har passerat två månader i livet. Och som med Travis så är det först nu vi börjat känna vårt nytillskott lite bättre. Jag har kommit in i rutiner som bara kan bli bättre med att ha två barn, jag har lärt mig känna igen vilket grin som betyder vad. Jag har börjat lära mig hur han gillar att sova, hur han gillar att ligga/sitta/hänga när han är vaken och jag ser på hans uttryck och kroppsspråk vad som kommer ske härnäst. Jag tror det tar ett par månader innan man kan på riktigt känna sig bekväm och i symbios med sitt nya barn. Det är ju en person det med, om än liten, men en person som man aldrig har träffat förut och som med alla andra så måste man lära känna varandra. Den lilla måste ju lära känna sin familj också på sätt och vis. Och nu är vi där... ett tag iallafall. Man får lära känna sitt barn på nytt om och om igen det första året, men grunden är nu lagd. Det känns skönt.
 
Sommaren fortsätter och vi valde att förlänga Travis sommarlov med tre veckor till innan det är dags för dagis igen. Vill inte riskera att han blir sjuk ( och i förlängningen smittar lillebror ) på dagis så vi måste ställa in Englandsresan som vi drar iväg på om 2 veckor. Gud så jag längtar! Sitta ute i svärföräldrarnas trädgård och titta på när farfar och Travis fixar i skjulet. Få äta Marias goda mat, gå längs min favoritgata och titta på de fina husen och beställa snuskigt billig hemkörd snabbmat. Det ska bli spännande att se hur flygresan går. I värsta fall kan vi ha en 2-åring i panik som inte vill flyga som vi måste tvinga på planet och en 2,5 månaders som har en dålig dag och bara gråter. I bästa fall så går det skitbra, Travis och Kai emellan kommer det gå skitbra. Travis är en otroligt snäll storebror. Mycket snällare än vad jag trodde. Han blir lite less ibland om Kai är hud-mot-hud-sjuk och bara vill vara med mamma. Då tycker han att jag ska lägga ner Kai och leka med honom istället. Men annars så är han alltid med på ett hörn varje dag när det kommer till honom. Hjälper till att hålla flaskan när det ska matas, fyller upp baljan när det är dags för bad, han hämtar blöja på morgonen och stoppar i nappen om han är ledsen. Han visar honom sina favoritklipp på youtube på Ipaden och han låtsasmatar honom när vi leker i hans kök. Han vill ofta hålla honom och han klappar alltid fint och försiktigt, och varje kväll så är det otroligt viktigt att även Kai får en kram och en puss när det ska sägas godnatt.
Och Kai, det finns ingen han ler så mycket mot som mot sin storebror. Så fort han är vaken och fäster blicken på Travis så spricker hela han upp i ett stort leende och han börjar sparka med benen och ge ifrån sig små söta ljud. Det är så vackert att se att jag blir rörd till tårar varje gång. Tänk om ett år, om ett halvår va kul det kommer vara då när han förstår mer. Det kommande året kommer med all rätt bli väldigt spännande, kärleksfylld men med en del räkna-till-tio-inslag....








 
 

Kommentera här: