Lellelii

Jag fick en liten fin hint om att jag borde blogga lite mer, och det är sant. Det borde jag! Jag gillar ju det.

Varför det blir så sällan beror helt på min skitkassa dator som aldrig har någon ström och som tar år och dagar på sig att ladda upp. Men en ny bärbar dator står inte högst upp på önskelistan. Radhus, större säng, ett konstant städat hem och barn som inte bråkar med varandra står sig lite högre.

 

På tal om ett städat hem. Jag har några konkreta frågor jag vill ha svar på?

 

1. När kan man åter igen ha ett matsalsbord med ev en matta under utan att det varje dag samlas en komplett 3-rättsmiddag i den?

 

2. Visst finns det väl inget man INTE kan dammsuga upp? Jag dammsuger nämligen upp allt som ligger på golvet inklusive vätskor, kokta spagettibitar, en mindre förmögenhet i mynt och ALLT som någonsin har funnits inuti kinderägg. Var själva dammsugarmunstycket tillräckligt stort skulle jag suga in allt som jag inte ville ha längre eller som jag inte orkade städa upp.

 

3. Hur kan ytor som är fysiskt omöjliga för små barnhänder att nå ändå lyckas ha barnhänderkladd på sig? Häromdagen hittade jag nått som ev kunde vara tuggat digestivekex/snor/mosad köttbulle fastkletat på skåpet OVANFÖR kylskåpet.

 

Tänk att ha hemstäd en gång i veckan. Någon som kommer och städar, dammtorkar, plockar upp, dammsuger, torkar golven, byter sängkläder, vädrar och torkar varje fredag så det stod skinande rent och fräsht när man kommer hem med fredags och helgfeeling. Vilken dröm!

 

Idag var Kai och jag på badet för första gången, med sällskap av Karin och Kalle. Kalle var världsvan i plurret men Kai kramade mig krampaktigt under i princip hela badstunden. Men han tyckte inte det var så värst läskigt för att grinade inte alls och han älskar ju att bada hemma, så jag tror det mest var att det var ett sånt himla stort badkar helt plötsligt och att det blev lite skrämmande. Nästa gång hoppar han nog från kanten! ;)