Ingen kund sätter sig på mig!

Igår gav jag igen mot en kund med samma mynt som hon alltid ger mig dagarna i ända. Dispyten är för lång och för svår att förklara skriftligt men den avslutades med att jag fick sista ordet genom att säga "Jo, fast du ser faktiskt inte speciellt glad ut". Då fick damen plötsligt tunghäfta för första gången i sitt matvaruhandlande liv och gick därifrån.

Idag blev jag straffad av högre makter för att jag inte kunde hålla en perfekt fasad mot en kund. Jag brände mig på ugnen när jag skulle ta ut dagens middag. Och nu sitter jag här med en fortfarande platt blåsa på tummen, nerstoppad i ett glas med vatten. Varje gång jag tar upp den mer och mer skrumpnade tummen så bränner det som i helvetets eldar och jag får endast tillbaka känseln när jag får kyla ner den.

Men jag är fortfarande djävulskt nöjd över att jag vann maktkampen på jobbet. Ingen kund sätter sig på mig!


"det är lätt att hålla käften och svårare att säga som det är"