Lellelii

Jay har varit ute på egna äventyr idag. I morse kl 09 blev han upphämtad och jag började nästan fundera på om han blivit kidnappad när han fortfarande inte var hemma när kl var halv sju.

 

Han har iallafall varit och slaktat tre lamm åt en kvinna, blivit bjuden på lunch, vägt och lastat andra lamm som skall skickas på slakt och sedan varit upp till Skärvången och vänt för att kolla in slakteriet där. I morgon ska han dit igen och slakta 3 lamm och 2 kor, och dom ska även till slakteriet i Hammerdal och prata med föreståndaren där. Som betalning idag för att han slaktat lammen så fick han ett lamm själv!
Men det har vi redan sålt vidare, styckat och klart för en 1000-lapp. Får han några mer lamm som betalning för jobb så får ni säga till om ni är intresserade av fint kött. Vi behöver pengar mer än vi behöver mat ( om man nu kan resonera så ) så därför säljer vi det.

 

Jag måste bara få säga att jag är sjukt stolt över J som sväljer sin blyghet och bara ger sig in i det som blir slängt åt honom så att säga. Åka iväg såhär mitt i vinterlandet utan speciellt varma kläder, med en främmande kvinna och jobba lite. Det kanske inte låter så farligt i mångas öron, inte heller i mina, men är man blyg så är dessa små steg, enorma steg för honom.

 

När han kom hem idag och berättade om dagen så sa han också med stolt uppsyn att han faktiskt köpt sitt första paket cigg idag... helt på svenska! Och att kassörskan inte hade titta konstigt på honom alls, och han hade sagt tack och hejdå när köpet var klart. Stora steg för honom och jag blir som sagt otroligt stolt över vilket minne han har när det kommer till vårt svåra språk och att han verkligen försöker fullt ut nu när vi börjar vårt nya liv här. Inte konstigt att jag älskar en sån person som han!