Nä nu drar vi här ifrån va familjen?
Det har börjat rycka. Lite hårdare där inne i det som vi rastlösa kallar resetarmen för varje vecka som går och för varje program som visas på Travel channel som jag och J plöjer igenom.
Jag är en spontant planerande resenär i världen. Spontan genom att när jag väl hittat ett resmål jag vill åka till och har hittat flyg som är tillräckligt billigt så bokar jag. Oavsett om jag har 3 kr eller 30000 kr på kontot. Det är från den sköna bokningsbekräftelsen som planerandet sedan börjar. Då sätter jag på mig en osynlig hjälm som bara har orden "spara pengar" förprogrammerat i sig. Jag lever fattig som en kyrkråtta ( ja alltså ungefär så som vi lever nu med andra ord ) och har bara ögon för datumet då jag får lyfta från svensk mark och njuta av världens skönhet ett tag.
I mitt huvud nu snurrar inte backpacker-livet i orörd djungel eller att äta världens godaste lokala mat på en busstation i god knows where. Det har jag gjort, och gör gärna igen, men just nu så lockar endast en sköööön veckas varm och solig semester med min familj. En jäkla charter, fast inte till den självklara charterdestinationen, men alla bekvämligheter inom gångavstånd. Ni vet, halv eller helpansion, inkluderad frulle på hotellet, nära till hav, poolområde, vattenland för lilla T, ja gärna nån form av underhållning för barn över lag. Sånt jag aldrig provat på, det vill jag prova på nu. Sola min tjocka magen medan grabbarna över att hoppa från poolkanten. Sen göra min mage ännu tjockare med att trycka all mat som är möjligt att få serverad till mig. Frukost, lunch, middag och kvällsgotta.
Jag vill ha 25 grader efter att solen har gått ner. Sitta tillsammans med J på hotellbalkongen och lyssna på nattlivet medan Travis svettas-sover i rummet intill, ätandes lokala delikatesser och dricka... nåja. Iskallt svettig vatten på flaska.
Jag vill se hur Travis hår sakta bleks av solen och hur han fullkomligt skulle njuta av att få vara i princip utan kläder dygnet runt. Jag skulle förmodligen se hans eksem försvinna av den stora gula där uppe som jag fullkomligt älskar. ( Ibland förstår jag inte varför jag bor i norrland. För min del så kan jag ha sommar 365 dagar per år, och hellre ÅKA till vintern om andan faller på )
När det kommer till resande har jag aldrig varit särskilt smart. Vill jag åka så åker jag. Tex jag och J firade ju ett nyår i Rom tillsammans. Hur den resan kom till? Ja, jag vaknade en morgon i Augusti, halvt uttråkad och.. ja bokade biljetterna och hotellet innan britterna hade satt sin full english i fel vrångstrupe. Kan man fortfarande vara så impulsiv och spontan när man har familj? Undra om man ska ta reda på det.... på något sätt....
;)
Ps. Vart reser man då? Bara undrar jag av så där ren och skär nyfikenhet. Om man har barn å så ni vet.... Ds.