Gravidminne
Jag satt och läste lite inlägg från gravidbloggen, och specifikt under juli månad och fram till den dagen Travis föddes. Hur ovetande man ändå var, eftersom man inte visste när han skulle komma. Hur man gjorde sina vanliga saker och sen gick och väntade och väntade.
När jag skrev det här inlägget nedan så hade jag inte en tanke på att han skulle vara hos oss 2 dagar senare, eller ens att det kunde varit en signal på att kroppen höll på att förbereda sig. När jag läser det idag så är det ju klart som korvspad att det som hände min kropp där var ett förberedande inför förlossning.
Jag läser min gravdblogg med helt andra ögon och känslor än vad jag hade när jag skrev inläggen. Jag tror att nästa graviditet kommer jag tycka är ÄNNU tråkigare än den här. Den här var ju ändå den första och man väntade spänt på nästa steg och allt var nytt och det var lite häftigt att växa osv. Nästa gång blir det ju lite been there done that, och jag vill nog mest bara att det ska vara över så man får träffa den lille där inne istället.
( Fan vad jag pratar om ett andra barn, jag får tagga ner lite nu. Lite väl tidigt än för det! )
