Lellelii

Dagen idag har varit mycket bra hittills. Undrar om det kan bero på att jag och J hade ett litet gräl och tömde ur oss på instängda tankar och tårar. ( tårar är till 100% jag ) Jag tänker inte hänga upp mig på att vi grälade, eller att grälet handlade i stor del om Travis. Vi är båda trötta, allt är nytt och nerverna är på helspänn hela tiden och all energi riktas mot barnet och vi ger inte varandra någon uppmärksamhet alls riktigt. Det kan ju inte vara så ovanligt att detta händer?

 

Bara för att man är en familj och det är det bästa vi gjort tillsammans så är det samtidigt svårt. Att ryka ihop ibland är dessutom nyttigt, men självklart så kände jag mig som världens sämst som grät och var arg på J inför min son och det kändes som att det var bara vi i hela världen som fått barn för två veckor sen som "redan" ryker ihop lite.

 

Men efter allt var tömt så bad vi varandra om ursäkt och blev vänner igen och sen sov vi sked hela natten som två nykära.

 

Så när jag vaknade kl halv fem av Mr T så var jag inte alls trött och under morgonen har jag hunnit med att städa ihop i köket, klätt på mig, bortstat tänderna och ÄTIT mitt emellan matning och blöjbyten.

 

Nu jävlar ska jag ge bröstpumpen och brösten en rejäl omgång också när ändå humöret är på topp.

Jag ska bara sluta skratta åt min otroligt urgulliga son som gör de mest roliga miner och rörelser just nu.

 

Dagens pepp-inlägg! Mer sånt i bloggen tack!