irrar i nån jäkla park

Ännu en "ödet" grej har inträffat! Dock inte lika slagkraftig och övertygande som den förra men ändå.

The story goes. Vi har flyttat ut från Industrigata och lämnat en nyckel i lägenheten och den andra skulle vi således lämna till ägarna när de kom till Oslo, vilket var igår. När Amanda jobbade och Sara är i Umeå. Jag skulle då traska upp till Majorstuen och lämna dessa vid kvart över sju snåret på kvällen....
Kvart i sjuk börjar jag min promenad som max ska ta 20-30 min. Jag går uppåt, förbi högskolan, känner igen mig, är säker, poppar musik i öronen, aktar mig för framrusande trikkar. Tänker upphetsat för mig själv att jag hittar så bra i Oslo nu att jag kan ta en genväg och svänger av från min rutt. Och kommer helt åt helskotta! Har ingen aning om var jag är, det finns inte ens busshålltplatser! Jag tittar på klockan och ser att den är kvart över sju! Jag ska vara på Majorstuen nu och är och irrar i nån jäkla park vid ett jättelikt bostadsområde OCH motorvägen!
Springer vidare, för någonstans i mitt stilla sinne så känner jag att jag är på rätt håll ändå.... men tiden har ju runnit ut! Nu står Modulf och väntar utanför porten och jag kunde lika gärna vara halvvägs till Göteborg! Så jag ringer och ska förklara mig... men behöver inte göra det då Modulf hinner ursäkta sig först och säger att de var tvungen att stanna och tanka på Ikea ( mitt ikea! ) så det skulle dröja ytterligare 20 minuter!
ÖDET?!
Jag fortsätter min resa utan slut iallafall och kisar på gatuskyltar och husväggar efter en gata jag känner igen. Och tillslut ser jag det! KIRKEVEIEN! Jag är på Majorstuen! Bara lite för högt upp! Det känns som jag vunnit ett maraton när jag fullkomligt susar ner för Kirkeveien och ser krysset med alla människor i rörelse till bussar, trikkar och t-banan!
Att jag sedan höll på att frysa ihjäl gör inte denna historia mer till en solskenshistoria än vad den redan är.

Kommentera här: